Kvinnor tjänar mindre än män! Det är skandal att det finns löneskillnader mellan könen i Sverige år 2009. Detta är det slutgiltiga beviset på att det finns en strukturell diskriminering av kvinnor samt ett bevis på könsmaktsordningen. Följande meningar skulle kunna ha hämtats från en standarddebatt om löneskillnader mellan kvinnor och män. Känner ni igen siffran 18 %? Just denna brukar alltid komma fram i dessa sammanhang. Kvinnor tjänar bara drygt 80 % av vad män tjänar. Sedan sitter man och nickar i takt och förfasas över denna uppenbarliga orättvisa. 80 %! Ett slag i ansiktet. Kvinnor får lägre lön än män!
Men hur står det till egentligen? Jag kan verkligen bli förvånad över den uppenbara dagisnivå som denna diskussion brukar hamna i. För detta är knappast enkelt och kan inte slimmas ner till en enkel procentsats vars nivå är det ultimata beviset. Finns det alltså en lönediskriminering gentemot kvinnor i Sverige idag?
Giganten på området går under det roliga namnet Oaxaca. Han menade att man borde se på löneskillnader uppdelat i två bitar. Den första biten handlar om löneskillnader som kan förklaras av olika produktivitetsgrad. Den andra biten handlar om löneskillnader som faktiskt inte kan förklaras - det vill säga när två personer har exakt samma produktivitet och position men ändå tjänar olika mycket pengar. Som ni kunde gissa blir det här lite nekigt, men olika produktivitetsgrad - hur mycket man får ut genom varje arbetad timme - skiljer sig helt enkelt mellan olika individer. Många faktorer spelar in . Utbildningsgrad och antal år på arbetsmarknaden är väl de två stora variablerna. Olika position kan innebära vilken typ av tjänst du har: Graden av risk på arbetsplatsen, hur mycket personligt ansvar du har, inom vilken sektor du arbetar et cetera. Huvudpoängen är att ifall man ska diskutera diskriminering måste man kontrollera för andra variabler som rent naturlig förklarar en skillnad i lönenivå mellan två olika grupper. Ifall vi ska ta ett extremexempel så inser nog de flesta att det är ganska korkat att hävda att löneskillnaden mellan 17-åringar som har hoppat av gymnasiet och 55-åriga forskarutbildade som jobbar på Riksbanken enbart beror på diskriminering. Det handlar allra främst om att de som jobbar på Riksbanken har en högre produktivitet samt besitter en annan position på arbetsmarknaden. Tillgång och efterfrågan kommer såklart in i bilden här.
Okej, tillbaka till kvinnor och män. Om man studerar statistiken lite närmare inser man ganska snart att de där 18 % helt enkelt är den totala skillnader mellan alla män och alla kvinnor. Alltså den absoluta löneskillnaden mellan två olika grupper. Men precis som i fallet med 17-åringar och 55-åringar kan det ju finnas andra variabler som kan förklara dessa skillnader. Hur stor del av dessa 18 % beror på den första delen i Oaxacas uppdelning och hur stor del beror på den andra (alltså ren diskriminering)?
Tacka Gud för SCB. Nu behövs våra statistikproffs. Det visar sig nämligen att när man tar hänsyn till utbildningsnivå, yrkesgrupp, tjänstgöringsbefattning samt arbetsställets närings- samt sektortillhörighet, geografiska belägenhet samt storlek så stämmer inte dessa 18 % längre. Man måste helt enkelt jämföra samma sorts män men samma sorts kvinnor för att uttrycka sig lite slarvigt. Hur stor blir löneskillnaden då? 8,1 % i löneskillnad kan inte förklaras ifall man tar hänsyn till dessa variabler. Studien från SCB konstaterar att dessa 8,1% alltså kan bero på direkt lönediskriminering, men en viss andel av dessa procent kan möjligtvis förklaras genom att lägga in fler variabler i analysen. Men det verkar alltså finnas stöd för en lönediskriminering mellan könen. Den här studien är från 2004 och andra studier har kommit fram till andra siffror. Den icke-förklaringsbara skillnaden i lön ligger mellan 1 och 9 % beroende på vilka variabler man tar hänsyn till.
Men denna slutsats är en helt annan en den smålöjliga siffran 18 %. Bara för att man diskuterar löneskillnader behöver man ju inte hemfalla i en total ignorans av statistisk metod. Man behöver inte fördumma frågan. Slutsatsen från SCB studie är nämligen väldigt intressant och ger upphov till tre viktiga frågor:
1. Varför väljer kvinnor positioner på arbetsmarknaden som ger sämre betalt?
2. Vilka andra faktorer kan förklara dessa 8,1 % som ändå återstår?
3. Hur kan man förklara den trots detta eventuella återstående skillnaden- alltså den rena diskrimineringen?
Har läsarna några förslag?
_______
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsmarknadsekonomi, politik, ekonomi, samhälle, diskriminering, jämställdhet
Men hur står det till egentligen? Jag kan verkligen bli förvånad över den uppenbara dagisnivå som denna diskussion brukar hamna i. För detta är knappast enkelt och kan inte slimmas ner till en enkel procentsats vars nivå är det ultimata beviset. Finns det alltså en lönediskriminering gentemot kvinnor i Sverige idag?
Giganten på området går under det roliga namnet Oaxaca. Han menade att man borde se på löneskillnader uppdelat i två bitar. Den första biten handlar om löneskillnader som kan förklaras av olika produktivitetsgrad. Den andra biten handlar om löneskillnader som faktiskt inte kan förklaras - det vill säga när två personer har exakt samma produktivitet och position men ändå tjänar olika mycket pengar. Som ni kunde gissa blir det här lite nekigt, men olika produktivitetsgrad - hur mycket man får ut genom varje arbetad timme - skiljer sig helt enkelt mellan olika individer. Många faktorer spelar in . Utbildningsgrad och antal år på arbetsmarknaden är väl de två stora variablerna. Olika position kan innebära vilken typ av tjänst du har: Graden av risk på arbetsplatsen, hur mycket personligt ansvar du har, inom vilken sektor du arbetar et cetera. Huvudpoängen är att ifall man ska diskutera diskriminering måste man kontrollera för andra variabler som rent naturlig förklarar en skillnad i lönenivå mellan två olika grupper. Ifall vi ska ta ett extremexempel så inser nog de flesta att det är ganska korkat att hävda att löneskillnaden mellan 17-åringar som har hoppat av gymnasiet och 55-åriga forskarutbildade som jobbar på Riksbanken enbart beror på diskriminering. Det handlar allra främst om att de som jobbar på Riksbanken har en högre produktivitet samt besitter en annan position på arbetsmarknaden. Tillgång och efterfrågan kommer såklart in i bilden här.
Okej, tillbaka till kvinnor och män. Om man studerar statistiken lite närmare inser man ganska snart att de där 18 % helt enkelt är den totala skillnader mellan alla män och alla kvinnor. Alltså den absoluta löneskillnaden mellan två olika grupper. Men precis som i fallet med 17-åringar och 55-åringar kan det ju finnas andra variabler som kan förklara dessa skillnader. Hur stor del av dessa 18 % beror på den första delen i Oaxacas uppdelning och hur stor del beror på den andra (alltså ren diskriminering)?
Tacka Gud för SCB. Nu behövs våra statistikproffs. Det visar sig nämligen att när man tar hänsyn till utbildningsnivå, yrkesgrupp, tjänstgöringsbefattning samt arbetsställets närings- samt sektortillhörighet, geografiska belägenhet samt storlek så stämmer inte dessa 18 % längre. Man måste helt enkelt jämföra samma sorts män men samma sorts kvinnor för att uttrycka sig lite slarvigt. Hur stor blir löneskillnaden då? 8,1 % i löneskillnad kan inte förklaras ifall man tar hänsyn till dessa variabler. Studien från SCB konstaterar att dessa 8,1% alltså kan bero på direkt lönediskriminering, men en viss andel av dessa procent kan möjligtvis förklaras genom att lägga in fler variabler i analysen. Men det verkar alltså finnas stöd för en lönediskriminering mellan könen. Den här studien är från 2004 och andra studier har kommit fram till andra siffror. Den icke-förklaringsbara skillnaden i lön ligger mellan 1 och 9 % beroende på vilka variabler man tar hänsyn till.
Men denna slutsats är en helt annan en den smålöjliga siffran 18 %. Bara för att man diskuterar löneskillnader behöver man ju inte hemfalla i en total ignorans av statistisk metod. Man behöver inte fördumma frågan. Slutsatsen från SCB studie är nämligen väldigt intressant och ger upphov till tre viktiga frågor:
1. Varför väljer kvinnor positioner på arbetsmarknaden som ger sämre betalt?
2. Vilka andra faktorer kan förklara dessa 8,1 % som ändå återstår?
3. Hur kan man förklara den trots detta eventuella återstående skillnaden- alltså den rena diskrimineringen?
Har läsarna några förslag?
_______
Läs även andra bloggares åsikter om arbetsmarknadsekonomi, politik, ekonomi, samhälle, diskriminering, jämställdhet
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar